Hållbar utveckling är ett begrepp som vi läser om och hör talas om allt oftare. Men varför behöver vi alla bidra till detta, vad hindrar oss och vad påverkar våra möjligheter att agera hållbart i vardagen? Det är veckans huvudsakliga frågor att fundera över.
I veckans film beskriver Jenny Christiansson i en utbildningsfilm från 2017 hållbarhetens tre dimensioner: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet på ett sakligt sätt. Flera frågor ställs och förklaringar ges till varför vi alla behöver tänka mer hållbart. Vilka globala processer är det egentligen som sätter generella gränser för vårt agerande och vilka ekologiska fotavtryck bidrar vi till, du och jag?
Lyssna och reflektera sen gärna i kommentarsrutan.
Lyssna och reflektera sen gärna i kommentarsrutan.
OM DU GÄSTAR FRÅN ANNAN ROTARYKLUBB! Var vänlig skriv hela ditt namn (för- och efternamn) samt den email-adress (samma som du använder i Rotary) och namnet på din klubb – då underlättar du för oss att registrera dig som gäst i vår klubb.
- Ta del av föredraget.
- Närvaro registreras endast för kommentarer på senaste veckans föredrag, dock är ni välkomna att se de äldre föredragen med.
- Skriv i kommentarsfältet vad du tyckte om föredraget. Glöm inte dina uppgifter om namn och den email adress du använder i Rotary. Detta för att vi ska kunna registrera dig som gäst.
- Köp en eller flera vattenflaskor för 25 kr/st till vårt vattenprojekt genom PayPal (längst ned på sidan).
Genom att lämna din kommentar (och betala in till vårt vattenprojekt via PayPal) har du visat att du närvarat på denna veckas Rotarymöte och att du godkänner att vi sparar din email-adress.
Att få till en förändring krävs att man själv börjar.
Ursäkta att mina svar dröjt. Päivi: Fler olika vinklar har lyfts under detta ämne, kul. Din synpunkt är så sann som den är skriven. Tack även för den :). Ha en fin kommande vecka alla lyssnare och läsare av 14-dagsföredragen och dess kommentarer!
Hållbarhet identifieras och fokuseras nu i allt för stor utsträckning som ”klimatfrågan” specifikt eller miljöområdet i allmänhet, förstås alldeles fel eftersom den lika balansen mellan de tre dimensionerna är avgörande, både för accept och framgång.
Hur många befattningar
/Avdelningar/ har inte döpts om till hållbarhetsnågonting, men det är fortfarande miljöfrågor som man pysslar med… Och i reklamen missbrukas uttrycket å det grovaste.
Hållbarhetsansvarig i organisationen kan bara vara högsta chefen.
Sedan tror jag att befolkningsökningen måste dämpas, inte genom död utan genom att behovet av många barn per capita går ner genom ökad hälsa och livsstandard, enl Roslings tankar.
Ursäkta att mina svar dröjt. Jonas. Ja, jag tycker själv att det är svårt att hålla isär hållbart och ”klimatsmart” som ett begrepp jag ibland ser när även myndigheter i sina beskrivningar uttrycker sig om hur vi ska förhålla oss och arbeta. Själv tycker jag liksom du att alla tre dimensionerna måste beaktas för att en åtgärd ska bli rimlig att genomföra och accepterad att utföra av så många som möjligt i vår befolkning. Och visst ser vi både i Sverige och i många andra länder, i Europa i alla fall, att antalet barn per ”familj” minskar. Om frågor ställs till unga i tid att skaffa barn är det inte sällan jag hör att de anger oro för ”miljön” som en av anledningarna och oro för om fred ska råda på jorden framöver dessutom. Tur att man snart är 60 år….:).
Hållbarhet har blivit ett väldigt brett begrepp som omfattar lite väl mycket.
Ursäkta att mina svar dröjt. Sven: Ja vad betyder hållbart konkret och hållbart för vem och i vilket sammanhang? Det kan vi alla behöva ”grunna på” som vi säger här i Värmland mer än en gång…. Men en nog så viktig fråga att fundera över inför framtiden sittandes på soffkanten emellanåt :).
Intressanta fakta men varför nämns inte att vi nu lever långt över våra tillgångar. Mera siffervärden och vad var och en skulle kunna göra tycker jag vore intressant. t.ex. att man själv räknar ut hur mycket koldioxid man släpper ut.
Exempel: En bra modell för koldioxidutsläpp vore att man informerar om hur mycket vi släpper ut i snitt per år och person.
Sedan kan var och en räkna själv på sina utsläpp och försöka komma under den siffran. Om många jobbar sådär får man en stor effekt och snittet skulle börja sjunka efter några år d.v.s. man startar en positiv utveckling.
För att göra det enkelt i början skulle man kunna starta med att räkna endast på bostad och transporter.
Ursäkta att mina svar dröjt. Lennart: Ja det är väl neutralt presenterat för att det är en utbildningsfilm för skolan från början, tänker jag. Jag tycker att ditt förslag på att var och en skulle kunna mäta sig själv mot ett siffermålvärde lät väldigt intressant. Hur många av oss är det inte som gärna slirar på egna mål, om man inte har formulera det i siffermål att uppfylla. Jag tänker direkt på att ta hand om sig själv tex mål gällande hälsa och välbefinnande. Jag har iaf behövt sätta egna mål om hur många gånger jag ska motionera / styrketräna i veckan för att kunna motivera mig att hålla på. När jag inte målsatt dessa tillfällen har det också gärna nedprioriterats till förmån för annat. Så fungerar vi förmodligen när det gäller miljömålen också, tänker jag :). Bra förslag!
Målen fastställdes 2015 och det ser ut att vara stora förändringar i agerandet mot målen 2030 i t.ex. USA.
Ursäkta att mina svar dröjt. Thomas: Ja nu är det kort tid kvar till 2030 och det är oroligt på många sätt i världen. Risken finns därför att miljön inte prioriteras högst just nu.