Kära Rotaryvänner…
Nu är vi i princip halvvägs in på detta Rotaryår och mina prestationer som president känns väl sådär, kan jag tillstå. Men jag har inte gett upp än, tvärtom! Att almanackan säkert är full för fler än mig fram till mitten av januari är jag säker på – därför tänker åtminstone jag lägga ner de stora ambitionerna tills dess. Det är såklart alltid välkommet för dig att bidra om du tycker att något särskilt saknas och om du har tiden som krävs. Vi har alla olika förutsättningar.
Mitt inre liv förändras ständigt och jag både älskar och hatar det, men det har trots allt blivit en följeslagare som jag ändå trivs rätt bra med. Denna vecka har jag valt ett föredrag som jag tror verkligen kan göra skillnad för den som är villig och öppen. Det är svenska Elizabeth Kuylenstierna som talar på ett frukostmöte om tre grupper av arbetstagare; de som har ångest på söndagen för att de inte gillar sina jobb, de som inte tycker något särkilt varken om jobbet eller livet i övrigt och slutligen de som verkligen ÄLSKAR sina jobb och inte skulle vilja göra något annat även om de var ekonomiskt oberoende. Vilken av dessa stämmer bäst på dig?
Nyhetsbrev från RI Europa/afrikakontoret
Veckans Föredrag!
Ha en alldeles förträfflig vecka
Veronica, President Rotary E-club
Underhållande ? Ja.
Pratigt? Ja
Bra budskap? Ja, till slut
Ett lättsamt framfört föredrag med allvarligt budskap
Ett lättsamt föredrag med viktigt budskap. Utomordentligt framfört
Hade nog väntat mig lite mer. Hon var duktig talare men inte mycket nytt i jämförelse med vad jag hört andra säga i ämnet. Bra var dock berättelsen om det 2-stjärniga hotellets medarbetare som låtsades arbeta på ett 5-stjärniga hotell.
Elizabeth Kuylenstierna
Ett fantastiskt kåseri om allvarliga ting. Om arbetsglädje, arbetets mening, hur mitt arbete skall få mig att växa och, inte minst, hur jag genom mitt arbete skall kunna få minna medmänniskor att växa. Lyssnade hela tiden på helspänn.
Gert Nilsson
Ystad-S:t Petri RK
gert.e.nilsson@telia.com
Elizabeth Kuylenstierna är så inspirerande och trots ett föredrag på dryga 30 minuter så rann tiden bara iväg. Vilken energikick.
Jag tror att det här kan vara en väldigt bra föreläsning för vissa grupper, som gymnsie-skolor, många arbetsplatser osv.
Personligen gillar jag mer koncentrerade föreläsningar med fler lärdomar per minut, men det passar ju inte alla. Som periodvis arbetsgivare får jag en extra påminnelse om de gånger jag borde ha kommunicerat både mer och bättre med de anställda för att få bättre stämning och förtåelse på arbetsplatsen och helst kanske anlita en god kommunikatör som kommer en timme i veckan som diplomatisk opartisk kommunikationsledare.
Vi hade en sådan opartisk coach en timme i veckan i ett år när jag var lärare på en skola och det var väldigt bra för i princip allas arbetsglädje jämfört med året tidigare när vi inte hade någon sådan. Hörde av andra som var lärare att det verkligen skulle behövas i deras lärarlag.
Man ska ta tillvaron på största allvar – däremot inte sig själv. Man är inte född med en talang – man måste öva. Ju mer man ser och bekräftar andra, desto bättre mår man själv.
Att bli sedd är grunden till arbetsglädjen…….
Alldeles för pratigt!
Intressant att lyssna till men väldigt typiskt amerikanskt.