Hej Rotarianer
Sommar innebär för oss att vi ligger ute en stor del på de skånska vägarna och kör motorcykel. Det blir många resor på snåriga vägar och spontana stopp där det är bedövande vackert.
Ett av våra stopp blev vid ett gethägn och det fick mig att minnas en sommar för alldeles för många år sedan, då jag måste ha haft världens roligaste sommarjobb. Jag jobbade som fäbodstinta på en fäbodvall i Hälsingland och bodde i ett fäbodhus, skötte om, mjölkade getter och gjorde getost som såldes till långväga turister. Det var en otrolig sommar och mötet med gårdagens getter väckte det minnet till liv igen. Detta sommarminne gjorde att jag var tvungen att googla och jag lyckades hitta en film som handlar just om liv på en fäbodvall, så det blir veckans föredrag.
Veckans föredrag
Två tjejer bestämde sig för att väcka en gammal fäbod till liv sommaren 2014. Följ med och se hur de hade det.
Rotary E-Club har sedan flera år en bortglömd LinkedIn-grupp, inte minst med tanke på att gruppen legat gömd så ingen har kunnat hitta dit, men nu är den öppen och vi vill passa på att hälsa alla välkomna dit. Vi ska försöka få liv i den igen.
Ha en fortsatt skön sommar.
Varma hälsningar
Åsa Gilbertson, president Rotary E-Club
Så många glada barndomsminnen som det här klippet gav mig 🙂
Härliga bilder som ger minnen tillbaka från min barndoms sommar hos min farmor och farfar.
En sommaraktig skildring om ett liv nära naturen och om en gammal kultur
Väcker barndomens sommarminnen. Fäbodvall, fjällkor, getter. Kul att de unga ser charmen.
Vilket fint foto och passande musik!!
En härlig sommarbild av vårt vackra land men det visar också på unga entreprenörers drivkraft att skapa något eget, vi får hoppas att många hittar dit i sommar 🙂
En stund för reflektion med vackra bilder. Många tankar hinner passera…. glädje, natur, Emil från Lönneberga, livet i sig självt, kontraster mellan storstad och super landsbygd, Sverige och mycket annat.
Hmm, ja jag må vara lite tråkig, rastlös och ensidig i min iver och mitt driv att försöka hjälpa folk och mitt eget föredrag fanns det mycket utrymme att förbättra. Alla mina försök att hjälpa folk lyckas säkerligen inte heller med att hjälpa folk. Min spontana ärliga och subjektiva reaktion är ändå att jag önskar att vi kunde skapa föredrag som har en djup avsikt att på något sätt hjälpa andra och att vi försöker bli bättre och bättre på att kommunicera hur vi tror att innehållet kan hjälpa andra.
Det är dock bara min subjektiva åsikt och inget jag hävdar måste gälla för andra och jag menar inte att nån ska anpassa sig efter mig. Kanske fanns det en sådan avsikt i detta föredrag som jag bara inte förstod. 🙂